Det finns inget att gra i den hr trista frorten,

det finns ingenting hr fr oss.

N urskta jag verdrev litegrann,

vi kan ju knarka, supa och slss.

S har det alltid varit hr ute,

ingen jvel har brytt sej om oss.

Man ska va som en zombie, va njd med sin lott

aldrig frga om nt.



Vi var trtta p tunnelbanan,

hade spel p monotonin.

Dom hr dda sovstderna

dr folk inte rr en min.

Vi ville bara ha ett plejs fr sna som oss.

Vi ville bara ha nnting fr oss.

Vi var trtta p zombielivet

och att aldrig vnta p nt,

att bara hnga runt och glo

sen pltsligt har dagen gtt.

Vi ville bara ha ett plejs fr sna som oss.

Vi ville bara ha nnting fr oss.



Men det finns inget att gra...



Vi brjade med konserter,

det va band och det kom folk.

Vi tyckte det gick jvligt bra,

vi brjade f flyt.

Det tyckte inte den svenska byrkratin,

det tyckte inte vr stolta maskin.

Dom sa stopp, det hr verkar vara

rena jvla anarkin.

Dessutom uppfr ni er som

nra jvla svin.

Det tyckte allts den svenska byrkratin,

det tyckte allts vr stolta maskin.



Men det finns ju diskotek frsts

och det finns massor av annan skit.

Dr kan vi hcka bst fan vi vill

men i huvet str det still.

Dr kan vi g som zombies

medan muzaken spyr floder av skit.

Dr kan vi sluta tnka

s fr dom som dom vill.

Drute kan vi viska

medan tunnelbanan gr frbi.

Du han ser s bl ut i ansiktet.